Som Anael behagar, del 2

Återigen, för andra dagen i rad, bjöd Anael mig på lite morgonträning. Den här gången får de lärde (Andreas) tvista om huruvida det var dynamisk eller statisk träning.

Jag har de senaste dagarna gömt undan mössa, halsduk och vantar på morgonen, högt upp på en hylla som bara jag når, för att Anael inte ska bära iväg med dem. Det är nämligen väldigt jobbigt i påklädningsmomentet att behöva avbryta för att leta efter ett plagg någonstans i lägenheten.

Så gjorde jag också i morse, men då behagade Anael g(l)ömma sin ena sko någonstans. Vi kan alla vara överens om ett antal saker. 1: Skon måste vara kvar i lägenheten. Anael kan inte öppna några dörrar eller fönster än och jag vet att hon hade båda skorna så sent som klockan åtta, då hon tog på och av sig dem i köket. 2: Jag kan inte hitta dem. Jag letade tamejfan i en halvtimme, överallt (utom där skon är, uppenbarligen). Även på potentiella svårgissade ställen som toalett, kompost, tidningshög, tvättkorg, under badkaret och på mellanvåningen i leksaksgaraget. 3: Det går inte att fråga Anael var den är, för hon har ingen aning (och kan dessutom inte prata).

Så jag fick alltså lite motion även idag. Stressintensiv intervallträning både till fots och till knäs. Smutt.