Så fick man då sin dagliga träningsdos redan innan klockan tio. Anael behagade nämligen somna. På Willys. På sin trehjuling. Jag hade redan plockat på mig en del varor och kunde inte vänta med att köpa dem, eftersom de senare ska utgöra dagens lunch.
Det känns lite i armarna att bära en sovande 1-åring på ena armen och en trehjuling och matkasse i den andra i flera hundra meter. Är det aerob eller anaerob träning när man spänner musklerna länge i samma position? Om det tvistar väl de lärda ännu. Eller också inte. Jobbigt var det i alla fall.
Nu ska jag äta en muffin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar